die maus, der filz und hubba bubba.

Jag kom till världen 1993. Min mamma har berättat att jag sa "mamma" på BB. Sen så fick jag heta Johanna. Det låg lite historia bakom namnet, min gammelmormor hette nämligen Hanna. Men man la till "jo" istället. Och mitt mellannamn, Cornelia fick jag mycket senare.

Växte gjorde jag, såklart. Började läsa vid fyra års ålder (!). Mina första ord (förutom "mamma") var väl typ ost, bajs eller nåt. Såna där korta ord. Men innan detta, när jag fortfarande inte kunde stå på benen, så brukade jag alltid dra leksakerna till mig när jag satt där på filten. Och jag hade mitt favoritgosedjur, en mus. Den fick bara heta "musen". Jag var inte så kreativ vad det gällde att komma på namn då. Musen följde med mig vart jag än gick, till dagis, lekparken eller vad det nu kunde vara. Jag brukade sitta på mitt flickrum med rosa/röda väggar och leka att jag och musen gick på café. Men plötsligt en dag, när jag var lite äldre, kanske fyra-fem, så "försvann" den... Mamma och min syrra som jag skjutsade i vagnen, var ute på promenad, då den försvann spårlöst. Nu, såhär i efterhand, tror jag att musen blåste iväg i skogen. Min mamma tror att några killar som var i närheten, tog den. 



Det hängde en tavla med en stor björn på, på väggen över min lilla säng. När jag var rädd för den, så brukade jag ta till en gul snuttefilt/handuk, att trösta mig med. Jag var rädd för att den skulle ge mig mardrömmar, och då var filten bra att ha, där jag grät mina floder av krokodiltårar i. 

Jag hade även att annat gosedjur som tillhörde en av favoriterna, en hund som jag döpte till "Hubba Bubba", men jag kallade den för det mesta bara "Bubba". Den fick nog vara reserv när musen försvann. I andra hand liksom. Mitt absoluta favorittv-program var Pippi Långstrump. Jag vet att jag brukade sitta på en filt på golvet, mitt framför tv-n (som gamlingar gör när de inte ser texten på tv) och bara se när Pippi, med titeln världens starkaste tjej, gallopperade på Lilla Gubben. Och Herr Nilsson, Tommy och Annika och de andra karaktärerna... man kan säga att de var mina "hjältar". Och allt tjat om att "man minsann får fyrkantiga ögon av att glo för mycket på tv" visste jag inte ordet av. Något som jag sa när jag var mindre, och som jag kan säga fortfarande ibland, är "pangburgare" istället för hamburgare, "pangkakor" när det heter pannkakor och ett ord som jag inte riktigt lärt mig än (haha) är "majskorvar". Majskolvar.      



Det här inlägget blev lite av en saga ju. En bilderbok för små barn. Men men, nu vet ni lite hur jag är i alla fall. Eller hur jag var, ville jag ju säga. Förresten, vill ni ha en frågestund nån gång? Har haft det en gång förut, men tänkte starta en på nytt. Så... vill ni?  


Kommentarer
Postat av: Coonbear

jag heter ochså johanna :)

2008-11-01 @ 11:11:15
URL: http://coonbear.blogg.se/
Postat av: Johanna

Coonbear: Kul! =)

2008-11-02 @ 16:33:59
URL: http://lotsoflaugh.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0